Niall
”And… Action!” mannen bakom kameran tryckte på knappen och den röda lampan började lysa. Zayn sa sin replik och vi började alla att jubla. Det var den tredje och sista videodagboken som vi filmade och de andra pojkarna var väldigt upphetsade inför detta. Inte jag. Harry satt bredvid mig och var sitt vanliga glada jag. Om jag hade fått bestämma hade inte jag satt mig bredvid Harry… och absolut inte satt Louis nedanför Harry. Fast det är klart, Louis lyckas ju alltid hitta ett sätt att komma närmare Hazza så det hade nog inte spelat någon roll vars han satt.

Min tur.
”Euhm, we’re coming towards the end of the tour now” Jag vågade inte luta mitt huvud åt vänster eftersom att jag visste att mina ögon skulle mötas av vackra gröna ögon som stirrade på mig. Koncentrera dig Niall! Tänkte jag. “And we’ve such a laugh, it’s been great. It’s a great chance to give back to the fans.”

Bakom Louis rygg, så att tittarna inte kunde se det, stötte Harry sitt knä mot mitt och en elektrisk våg sköljde över mig. Varenda gång Harry Edward Styles rörde vid mig satte han mitt hjärta i brand. Det var inte annorlunda den här gången. Eller jo, det var ju det. Louis kände rörelsen och vände sig mot Harry för att fånga hans blick. Louis sa något men allt ljud var som gröt i mina öron. Jag kunde inte koncentrera mig på kameran, inte när Louis sände de där blickarna till Harry, min pojkvän.
Jag och Harry hade varit ihop i två månader och åtta dagar nu. Ja, jag räknade dagarna. Min fina Hazza, som alltid funnits där för mig, funnits vid min sida när hatbreven och dödshoten kom. Han, som var bandets populäraste medlem var inte divig på något sätt, Harry hade behållit båda fötterna på jorden även om det kanske inte verkade så utifrån.

Jag tittade på min fina Harry medans han pratade och la märke till hur långa hans ögonfransar var. Långa och fina som på en flicka.

Plötsligt började Louis krypa iväg vilket fick mig att vakna till liv igen. Harry kom av sig ett tag och försökte se vad Louis plan var men Louis försvann bakom soffan, inväntade rätta läget och:
”So enthusiastic...”
”WHOHOO!”  Louis hoppade upp bakom soffan viftade med armen och la den diskret runt Harry. Det kändes som att tusen knivar kastades i min mage samtidigt. Jag suckade och tittade ner i knäna. Jag ville inte se, jag ville inte sitta här i den här soffan längre. Jag tittade upp mot klockan som visade att vi hade ca fyra minuter kvar av filmen. Hade det bara gått 42 sekunder?

Louis
Jag visste mycket väl att Harry och Niall hade ihop det. Men det var precis det jag ville undvika. Under alla dessa månader tillsammans hade jag faktiskt trott att det jag och Harry delade var något speciellt, något som de andra pojkarna inte hade tillsammans. Jag hade tagit hela ”Larry Stylinson”-grejen på allvar eftersom det betydde att jag fick spendera mycket tid med Harry och att det faktiskt fanns något där. På riktigt. Mina förhoppningar hade skenat iväg hastigt den kvällen för cirka tre månader sedan, när Harry hade viskat i mitt öra att det var något han var tvungen att berätta. Mitt hjärta började slå dubbelt så fort och när vi satt där ensamma i köket, när jag väntade på att få höra de ord som jag så länge längtat efter. Harry såg på mig med en allvarlig min och öppnade munnen för att sedan stänga den igen. Sedan suckade han, tog ett djupt andetag och sa:
”Louis, jag tror att jag är gay.” Mitt hjärta slutade slå för en sekund och jag tittade på Harry.
”Harry…”
”Vänta Louis, jag är inte klar…” Harry avbröt mig och gömde ansiktet i händerna.
”Jag tror att jag är kär i en av mina bästa kompisar” mumlade han och skakade på huvudet. De orden fick mitt hjärta att rusa, ett leende smög sig in på mina läppar och jag böjde mig fram, tog händer ur Harrys ansikte. Jag ville se de vackra gröna, safirfärgade ögonen när jag avslöjade det jag tänkte säga.
”Harry, jag tror att det är ömsesidigt.”
”Tror du? Tror du att Niall tycker om mig också?” Niall? Nej vänta nu, va? Namnet högg som en kniv i hjärtat

Jag satt framför soffan, kände Harrys knän i min rygg och jag visste att Niall var väldigt svartsjuk. Bråket han och jag hade haft för en vecka sedan hade fortfarande inte lugnat ner sig. De andra pojkarna hade märkt att det var något på gång och Harry hade försökt prata med mig, som en bästa vän ska men jag hade bara skakat av mig honom. Hur skulle jag berätta att jag var sur på en av mina bästa vänner för att han var ihop med en annan av mina bästa vänner som jag dessutom var kär i? Det fanns helt enkelt inte på kartan.

Frågestund.
”…The first question is from Qaulet. And she wants to know if there was an alien invasion, what would we do to stop them from eating our faces?” Liam svarade först och sedan svarade Zayn. Sedan sa Niall något som fick mig att bli så svartsjuk.
”I would get Harry to drive me away.” Jag skrattade lite för att dölja mina verkliga känslor sedan sa jag, utan att tänka mig för:
”I would sacrifice Niall.” Pinsam tystnad i en sekund innan Zayn räddade situationen genom att skratta bort det. Det hade känts så mycket bättre om också Harry och Niall hade skrattat åt det, som ett skämt men det gjorde de inte. Mitt hjärta sjönk som en sten och jag ångrade att jag hade sagt det i samma stund som orden lämnade min mun. Nu skulle jag ha något att förklara för Harry när sändningen var över.

Niall
Jävla Louis Fucking Tomlinson! Tack för den! Nu känner jag mig verkligen som en del av gruppen. Jag tittade på Harry som inte heller hade skrattat åt ”skämtet” och han såg på mig, orolig i blicken. Jag visste vad han frågade efter och jag nickade, så diskret jag kunde, för att bekräfta mitt tillstånd. Jag var okej. Louis skulle inte lyckas trycka ner mig något mer. Jag visste att jag hade Harry på min sida så jag bestämde mig för att ignorera Louis kommentar under resten av sändningen. Det funkade ganska bra, att tänka som jag gjorde förr. Innan Harry och innan Louis avundsjuka blickar. Jag skrattade åt Louis galenskaper och sedan, några minuter (som kändes som sekunder) senare så var det över.
”…and cut!” Regissören stängde av kameran och alla pojkarna fick bråttom att ställa sig upp. Louis lämnade rummet så fort han kunde och jag lät han göra det. Ikväll skulle han inte få förstöra något mer. Jag skulle ta itu med honom senare men just nu ville jag bara spendera tid med mina fantastiska grabbar som precis filmat klart vår sista Videodagbok. Vi som hade haft så kul när vi spelade in dem. Och nu var det över. Jag kände en till elektrisk våg på ryggen och Harrys hand fick mig att vända mig om.
”Är du okej Nialler?” Viskade han och genomborrade mig med om så gröna och fantastiska ögonen. Jag kunde inte ljuga för mannen jag älskade så jag sa som det var.
”Nej, men det kommer jag att bli!” Harry tackade mig för min ärlighet och strök undan några blonda slingor i min panna. Sedan närmade han sig mitt ansikte och våra läppar möttes.