Cos you were right here
and I should have taken the chance
But I got so scared
and I lost the moment again

It’s all that I can think about
you’re all that I can think about

Is your heart taken
Is there somebody else on your mind
I’m so sorry, I’m so confused just tell me
am I out of time?
Is your heart breaking
How do you feel about me now
I can’t believe I let you walk away when
when I should have kissed you

Liam hejdade sin rörelse när han hörde sången genom dörren. Han hade varit på väg att knacka på och höra om Niall ville spela lite Nintendo mot honom men så hörde han det. Nialls toner hade gått igenom dörren och Liam ville inte avbryta och han var precis på väg att gå därifrån innan han la märke till texten som flöt ut från Nialls mun.

Hjärnan transporterade Liam direkt tillbaka till hotellrummet den kvällen då x Factor finalen hade varit. Hur Niall hade närmat sig honom och hur fina hans blå safir färgade ögon hade tittat upp på honom. Det ögonblicket hade han fångat och kommit ihåg och Liam tänkte på det allt oftare. Sedan hade något förändrats i Nialls ögon och så var det inget mer med det. Ingenting mer hade hänt, även om det hade blivit ett och ett annat sådant ögonblick men Niall, fast Liam var väl förmodligen lika delaktig i det hela, hade blankt vägrat att gå längre än en liten blick. En enda liten blick. Det var de blickarna Liam levde på. De blickarna som fick Liams kropp att skälva och hans hjärta att rusa. Fast han fick inte tänka så. Han hade ju Danielle. Sin älskade Danielle.

Liam gick ifrån dörren, bestämde sig för att låta Niall vara ifred för den här gången även om han var övertygad om att låten handlade om honom. Och Danielle. Liam hade funderat på sitt förhållande med Danielle flera gånger och alla gångerna hade han kommit fram till att det bara var en tonårsgrej, det som han kände för Niall. Det var vad han försökte övertyga sitt hjärta om. Även om han var medveten om att så inte var fallet. Han var hundra procent säker på en sak i alla fall. Och det var att han älskade Danielle och han älskade att umgås med henne, han älskade hennes skratt och hennes rynkor hon fick när hon kisade med ögonen.

Liam gick mot det lilla pentryt och öppnade ett skåp där det låg en låda med te. Han tog en av påsarna, utan att titta vad det var för smak eftersom det ändå var på svenska och det enda han kunde läsa på svenska var ett simpelt ”Hej”. I skåpet ovanför plockade han er en kopp och satte igång att värma vattnet. Tidigt imorgon skulle de fara hem och han fick en konstig klump i magen när han tänkte på det. Bara tanken på att han snart skulle träffa Danielle gjorde så att hela magsäcken vred och vände på sig. Varför den gjorde så var han inte medveten om själv utan det skulle bli något han upptäckte nästa dag.

07:45 nästa dag

Det var ovanligt av Liam att packa allting i sista stund men under natten och gårdagen hade han varit så full i tankar att han inte hade haft orken. Äntligen hittade han sin mobilladdare och la den i sitt handbagage och skyndade ut till hallen där de andra pojkarna stod.

Zayn som alltid var morgontrött stod lutad mot väggen med ögonen slutna men när Liam anlände öppnade han dom med ett ryck och tittade chockat på de andra fyra. Harry och Louis stod tysta och lekte med sina mobiler och de tittade upp när Liam kom. Han kastade en blick på Niall, det var första gången sedan eventet igår som Liam såg honom. Han hade tagit på sig en av hans polotröjor som framhävde hans fina muskler. Liams ögon vandrade uppför hans bröstkorg, förbi hans rosa läppar och rosiga kinder tills han mötte hans ögon. Ett par safirblå ögon tittade in i Liams nötfärgade och hans hjärta rusade i hundraåttio. Liam försökte hålla kvar blicken men Harry började bli otålig.
”Ska vi förflytta oss till flygplatsen eller ska vi stå kvar här hela dagen?” Sa han och vände sig om och gick mot dörren. Niall tittade bort och gick med hastiga steg efter Harry.